Vårstök, vårstök, vårstök. Den vackraste tiden på året är som vanligt också den mest hektiska. Även detta år, då Peter är hemma och föräldraledig från sitt annars majintensiva arbete, står sysslorna oss över öronen. Mycket är naturligtvis självpåtaget, annat mera en fråga om nödvändigt underhåll. Bland det vi faktiskt har lyckats färdigställa eller i det närmaste är klara med, så kan man i alla fall beskåda ett nytt, smalt, men cirka tjugo meter långt perennland, ändarna till en vattenslang nedgrävd i nämnda land (för permanent sommarvatten i fiket), en hönsgård, friserade hallonhäckar, ett äppelträd, ett nyfräst trädgårdsland och avsaknaden av ett fult flaggstångsfäste. Det senast nämnda artade sig till ett projekt av rang, då det hela var mycket stabilt nedsatt. Mycket svett och en och annan svordom kan ha spillts över Åtterstas marker i samband med det hela. Trots allt som vi faktiskt gjort, så sneglar vi ändå gärna på allt det som INTE är ordnat och suktar efter både mera tid och pengar. Känns det igen?

Två av kaninerna har fått ungar igen. Tilly nedkom med tre tillsammans med Arvidsson och Bodell klämde ur sig hela sju stycken, förstföderska som hon är. Lilla Inez får däremot besöka gubben en gång till, eftersom det första försöket inte tog.  Gullan är parad några dagar senare än de övriga och förväntas också skänka oss några små här framöver, om allt går vägen.

Våra snälla arrendatorer kom med en stor hink ärtor som vi skall sätta i stora trädgårdslandet. I deras ögon är det förstås småpotatis, men för oss som maskinlösa månskensbönder med siktet främst inställt på det egna matbordet blir det ett roligt att så lite större kvantiteter. Förhoppningsvis gör ärtorna ett bra jobb mot kvickroten också. På bordet igår stod två rejäla laddningar nässelsoppa som Peter kokat ihop. ”Lite nässlor” blir lätt ganska många sådana när man har så frodigt av dem som vi har. Apropå nässlor, så ska ni inte tro på människor som säger att de inte bränns när de är små. Det stämmer inte alls. Det har Rejn erfarit minst tio gånger bara i vår.