21 lördag Nov 2015
Posted in Lantliv, Loppis, Materiellt
Etiketter
Peter städar garderoben. Det kommer att bli en sväng förbi pingstkyrkans loppis för avlämning senare. Vi skulle kunna spara till sommaren och ha på vår egen, men vi har inte lust att kliva över grejerna så länge.
Rejn syr gardiner med stora fållar, av den del av tyget som inte blev tvättad. Vi har jättekul, med andra ord.
20 fredag Nov 2015
Posted in Självhushållning
Första snön har kommit och lagt dig som ett millimetertjockt lager ute i gräset. Det täcker förstås inte alls, men det första som ändå landar ger ändå alltid viss uppmärksamhet. Vännernas Facebookkonton tjoar om snö och vi skriver om det i bloggen.
Katten Champis har skaffat sig blessyrer igen. Den här gången är det en tjock, varfylld, böld på ena frambenet. Han både tjöt och fräste när Rejn klämde ut det stinkande klägget, som delvis hamnade på hallmattan. Därefter insåg han visst att utegångsförbud gällde, och vände uppåt i huset för en sovstund. Gissningsvis har han varit ute och bråkat igen. Det brukar vara så det är. Revirstriderna är hetsiga i Åttersta, trots att ytorna är stora, och Champis hör till den kaxiga sorten. En gissning är också att Kompis klarar sig bättre på grund av syn storlek och pondus. Han är rätt maffig, till skillnad från lillebror.
nästa uppgift: mattvätt.
19 torsdag Nov 2015
Posted in Lantliv, Materiellt
Etiketter
dammråttor, julstädning, Ljust golv, städning, vitmålade golv
Med barn, husdjur, höga, dammsamlande golvlister i flera rum och spegeldörrar överallt vore det bra om man gillade detta med rengöring. Men vi tycker inte om att städa, tyvärr. Det går ofta att rita fina figurer i lurvet som lägger sig här och där. Den här tiden på året brukar vi ägna oss åt det tveksamma nöjet att knäskura vårt ljusgula golv på övervåningen. Det behövs verkligen. Ett tag hade vi trappan mellan våningarna målade i samma färg, men det var helt enkelt för mycket för oss. Dammråttorna låg och skrattade hånfullt åt oss så fort vi passerade. Så den fick bli grå som hallgolvet istället. Inte lika snyggt, men mera snällt för att dölja bristande städiver. Utifrån den utgångspunkten är det oerhört svårt att förstå trenden med att måla golv vita. Hur orkar folk?
17 tisdag Nov 2015
Posted in Lantliv, Materiellt
Etiketter
Det är något med den här tiden på året som gör att vi ofta hamnar i ett smärre renoveringsprojekt. Något ”litet” som vi får för oss att göra innan jul. Förr året var det nog målning av halltaket och året dessförinnan hade bägaren runnit över gällande den hiskeligt aprikosa tapeten i vardagsrummet. Egentligen skulle vi kunna renovera året runt. Ett sådant här gammalt och förhållandevis stort ställe behöver både åtgärdas i grunden och på ytan både här och där. Men för att göra det behövs både ork och en liten guldgruva att ösa ur, och vi har ingetdera. Men mindre projekt envisas vi då alltså att göra strax innan jul.
I år har vi fått nog av de förfärligt fläckiga bänkskivorna i köket, samt det bruna kaklet (som nog snarast är klinkers) ovanför. Sitter man och stirrar en stund i köket, så finns det hur många saker som helst att ta tag i även där, men överlag är det ett rätt funktionellt kök, så annat ligger högre på prioriteringslistan. Folk renoverar sönder sina liv och relationer, och det är något vi ogärna vill göra. Men det är klart att det gäller att försöka hålla sig i något stadium av vardaglig blindhet för att inte hamna i den fällan.
16 måndag Nov 2015
Posted in Materiellt
Att återförts urblekta kläder kan vara ekonomiskt. Att färga vita grejer kan vara kul. Mindre roligt är det att slänga in massor av meter gardintyg i maskinen efteråt, och inse att den inte var tillräckligt rengjord. Nu sitter vi här med nio meter lilafläckligt tyg och sura miner.
Efter två tvättar med fläckborttagningsmedel är de mycket bättre, men fortfarande oanvändbara för syftet.
15 söndag Nov 2015
Posted in Lantliv
Etiketter
Vi har varit lite krassliga ett tag. Inget allvarligt, utan lite tunga förkylningar och liknande. Man ägnar sig åt det man måste göra för att vardagen inte helt ska falla ihop, men det krävs lite mer för att orka med det där lilla extra som vi ska försöka med nu.
Peters föräldrar kom kom på besök när de varit på IKEA i Valbo och handlat lite. De bor i Dalarna och har inte direkt vägarna förbi varje dag, så det är trevligt. Ibland är det bra att ha bullar i frysen, men just de här herrskapet har en lite lustig förmåga att ta med sig ett halvt skafferi när de kommer.
14 lördag Nov 2015
Posted in Husdjur, Lantliv, Självhushållning
Greider har tappat hullet.
Ja, inte Göran Greider då, vad vi vet, men våran Greider.
Kaninerna är intagna för vintern sedan någon vecka tillbaka. Lite för sent skulle nog Greider säga, som magrat av en hel del efter sommaren. Hon har rexpäls, så hennes energiåtgång är sannolikt större än de övrigas. Det magra höstgräset har nog inte räckt till. Nu föder vi henne lite extra med kraftfoder och en och annan godbit, som komplement till hö.
13 fredag Nov 2015
Posted in Loppis, Materiellt
Etiketter
Den gamla kartan över Sverige och Norge har fått komma upp i matrummet igen. Det känns bra. Den har stått inställd i ett skåp sedan Loppan började gå, men nu hoppas vi att han kan förstå att vara rädd om den. Vi har lite saker med en viss ömtålighetsgrad, även om mycket är rustikt och oömt här. När Lo hittat ett paket bindor och klistrat upp dem på väggen var det lite nervöst ett tag. I synnerhet med tanke på att de satt tejpade på den enda av tapeterna som vi faktiskt bytt här i huset. Men de gick att få bort utan skador.
12 torsdag Nov 2015
Posted in Lantliv
Etiketter
ljusföroreningar, stjärnhimlen, stjärnklart, trösten om hösten, Vintergatan
Stjärnhimlen så här års är fantastisk. Vi slås av det varje år. När vi bodde utanför Gävle respektive Uppsala, så fanns den aldrig på samma sätt som nu. Här i Åttersta kan man se galaxens band löpa rätt över himlen, vilket man inte kunde göra där. På många ställen kan man se stora stjärnor och finna Karlavagnen på himlavalvet, men att se Vintergatans bälte rinna som en flod bakom dem är något helt annat. Plötsligt står man där, med nackspärr, och förstår varför den fått sitt namn. Vi vet att det finns platser med ännu mindre ljusföroreningar än här, men i jämförelse med vad vi levt med tidigare är det fantastiskt. De mörka veckorna nu innan folk börjar klä sina hus och trädgårdar i ljusslingor, är det helt klart läge att vända blicken uppåt och känna av den svindlande rymden.
Och vad är det om inte höst-tröst?
Vintergatan. Ett av svenskans vackraste ord.
09 måndag Nov 2015
Posted in Materiellt
Etiketter
Saker från IKEA är lätträknade i vårt hem. Det mesta av vår inredning är ärvat, loppis, eller auktionsfynd. Förra helgen var det auktion i byns gamla sporthall och auktionsråttan Rejn var förstås på plats i jakt efter roliga grejer. Resten av familjen, som inte är lika road, stannade hemma och pysslade med annat. Eftersom den stora bilen vi brukar frakta grejer med är i olag, så fick ett fint gammalt skåp stå osålt kvar. Rejn har lite hjärtesorg över det, men det hade varit en omöjlighet att få plats med i den lilla bilen. Helt tomhänt gick hon förstås inte därifrån ändå. Förutom några damejeanner och en bordslampa, ropades den här torparlampan in för så lite som en hundring. Kanske hade ingen annan ett behov av den, eller så avskräckte den krämgula färgen. Vi har varit på jakt efter en ganska länge, men de brukar dra iväg så i pris rätt rejält, så vi ser det som ett fynd. Lite rost och krämgul färg passar bara extra bra här. Nu ska vi bara hitta en snygg kätting i någon gömma, så att den kommer ner litegrann från taket. Hitta ett glas som passar till blir nog en tuffare uppgift.
perolsbloggen 