En kyckling till

Etiketter

, , , , , ,

En kyckling till är på väg ur sitt ägg just i detta nu. Vi håller tummarna för att hönan ska rycka upp sig och bli en hönsmamma nu.

Ankorna har fått tillfällig husarrest innanför galler, tills vi skaffat en nivå till på ett par pallkragar. Idén att lägga armeringsnät ovanpå dem fungerade inte alls, utan ignorerades totalt. Nu ska vi så om dem för tredje gången.

Kompis verkar mera medtagen igen. Han är ute och springer, men blir liksom inte sitt fräsiga jag igen riktigt. Kanske är det något kvar i hans ben som spökar? Det blir i alla fall en ny avmaskningsomgång efter alla möss och sorkar, men sedan är det nog läge att ta kontakt med veterinären igen. Kanske behövs det en omgång antibiotika?

Fiket har varit en stor besvikelse idag. Vädret gör att folk håller sig härifrån. Vi hann i alla fall koka en rejäl omgång hallonsylt. Man får passa på när tiden finns.

Täcke av hö

Etiketter

, , , , ,

Nu har vi varit i Ockelbo och hämtat en stor halmbal som vi fått av en gammal bekant. Den är möglig och därför obrukbar till hennes hästar, medan den är utmärkt för oss som bara ska ha den för att täcka bort ogräs och täckodla potatis i. Win-win där, eftersom den var i vägen där den stod. Vi slängde in några flera år gamla småbalar med hö i bakluckan också, när vi ändå var igång. Hinner vi inte få igång några fler pären så kan vi i alla fall hålla lite kirskål och brännässlor i schack.

Hönan som legat längst på 21(!) ägg har fått två kycklingar. Även här verkar det vara lite si och så med instinkterna. Den första låg död utanför redet igår och den som kläcktes i morse verkar hon intressera sig betydligt minde för än äggen som ännu är okläckta.

 

Försommarfrossa

Etiketter

, , , , , ,

Rejn sjunger sommarpsalmer med brusten stämma som godnattvisor för Lo och funderar på hur hennes farmor skulle tyckt om slakten av hennes favorit, om hon vore vid liv:

En vänlig grönskas rika dräkt
har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt
de fagra örtesängar.
Och solens ljus
och lundens sus
och vågens sorl bland viden
förkunna sommartiden.

Sin lycka och sin sommar-ro
de yra fåglar prisa.
Ur skogens snår, ur stilla bo
framklingar deras visa.
En hymn går opp
av fröjd och hopp
från deras glada kväden,
från blommorna och träden.

Men du, o Gud som gör vår Jord
så skön i sommarns stunder:
Giv att jag aktar främst ditt ord
och dina nådesunder.
Allt kött är hö
och blomstren dö
och tiden allt fördriver,
blott Herrens ord förbliver.

Allt kött är hö, allt flyktar här
och snart förvissna gräsen.
Hos dig allena, Herre, är
ett oförgängligt väsen.
Min ande giv
det nya liv,
som aldrig skall förblomma,
fast äng och fält stå tomma.

Då må förblekna sommarns glans
och vissna allt fåfängligt;
min vän är min och jag är hans,
vårt band är oförgängligt.
I paradis
han huld och vis,
mig sist skall omplantera,
där inget vissnar mera.
(Sommarpsalm, Åhlén/Wirsén)

Och ibland är kvällen så  vacker att det nästan gör ont inuti…
lupinflock
hedge.jpg

En liten luden

Etiketter

, , ,

Vi har sett Knipan som hade ungar igen. Hon har faktiskt en liten ludentuss kvar. De andra har nog strukit med.
Bland våra egna, har en av ankorna försvunnit. Vår förhoppning är att hon hittat ett riktigt bra gömställe att ligga och ruva på, men vi är oroliga för att det snarast är så att hon blivit tagen av något djur. Det är ju ruvningstider för ankorna just nu, så det är ju inte omöjligt att hon kurar någonstans, men vanligen brukar man se dem springa omkring och äta någon gång om dagen när de gör det, så det känns lite oroligt.
I hönshuset turas hönorna om att bete sig märkligt med äggen, byta plats med varandra, samruva två, till tre stycken och lägga ägg på jättemärkliga ställen. De ger oss ett gott skratt varje dag.

Igelkottens försvar

Vi brukar ställa upp en liten ”trottoarpratare” vid vägen när vi har öppet, så folk som går förbi ska se att det finns loppis och våfflor här. Det har gått åt ganska mycket tid att handmåla den med rätt typsnitt och logga. Från början såg den helt okej ut, men det är klart att väder och vind sliter en del med tiden. Ibland blåser ju saker omkull också. Nu är det dock någon som satt i system att köra över den. Ni kan ju tänka er hur  söndertrasad den blir av det, efter ett par dagar…  För att rädda vår skylt från total kollaps har vi nu fäst den med ett armeringsjärn och preparerat den så att den som känner för att jävlas en gång till får sig en näsbränna. Hoppas du får punktering, din fan!

Det oövervinnerliga diskberget

Etiketter

, ,

Sommaren på PerOls beskrivs med ett ord bättre än alla andra: Disk.
När fiket är igång belamras vårt kök  mer eller mindre konstant. Det är smutsig disk på diskbänken, en laddning under rengöring i maskinen och ytterligare en eller två redan rengjorda laddningar som täcker järnspis och köksbord. Eftersom vi inte investerat i något diskutrymme ännu, så är det vår egen diskmaskin som går varm dag som natt. De som arbetat med en restaurangmaskin kan intyga vilken enorm skillnad det är med en pjäs som diskar rent på några minuter och en som tar några timmar på sig att bli färdig. Detta diskberg är nog den största avigsidan på kaféverksamheten. Vi har börjat fundera i banor på att bygga diskutrymme i lillhuset när det så småningom kommer att renoveras. Det blir förvisso ganska långt från fiket, men med en lämplig kärra för ändamålet ska nog det gå bra också. Att slippa leva hela sommaren i ett diskberg skulle faktiskt vara mycket värt.

Syltkok till verksamheten

Etiketter

, , , ,

I den mån det är möjligt försöker vi ha hemkokt sylt till verksamheten. Det förutsätter förstås bär och det har vi fortfarande en hel del av i frysen sedan förra året. Än så länge har vi lagat av Blåbär, Hjortron och Jordgubbar. Det norrländska guldet från myren räcker inte till annat än våfflorna, men från vår kuriosa- och gårdsbutik kan man köpa sig en burk av de blå eller röda om man vill.
blueberryjam

Födelsedagsbarn

Etiketter

,

I söndags fyllde ju vår kära Loppa fyra år. Vi firade med fika och present i sängen på morgonen och ett par av kusinerna kom och lekte lite, men det ordinära kalaset fick ske igår, på nationaldagen, istället. Lo kröp förnöjt in i sitt rum och lekte med de nya sakerna, medan vi vuxna njöt i solen i trädgården. Nästa år får vi väl börja fundera på om det inte är dags för klassiskt barnkalas.

Jämn fart i affärerna

Idag har vår kära Lo fyllt fyra år. Det är ingen idé att orera om hur fort tiden går, för det vet vi ju alla att den gör. Det blev i alla fall sedvanlig fika och skönsång för grynet på morgonkvisten och senare blev det rolig lek med kusinerna.

Fiket är igång och dagen har haft en ganska jämn ström av folk som besökt oss. Diskmaskinen har gått oavbrutet sedan morgonen.