Empty heads

Det har varit städande, julfiranden, julbak och julgodis, barrande gran,  nyårsfirande med grannar, kraftiga förkylningar, hetsigt och lugnt i en salig blandning. Det är nytt år och bloggen pockar för att vi ska skriva. Det är dags. Men det är tomt i huvudet.
Vi ber att få återkomma.

Kyla

Etiketter

, , ,

Hos oss börjar julen den 24 december och något julpynt kommer inte fram förrän någon dag innan. Adventsljusstaken har dock kommit ut ur sina gömmor och fått nya gröna kläder. Självklart är den i vanlig ordning arrangerad helt enligt brandförsvarets föreskrifter om hur man inte skall göra. En liten dusch vatten ur sprayflaska kan vi ändå kosta på oss innan vi tänder ljusen.

Som extra krydda på adventsstämningen fick vi både snö och kyla i ordentliga mått. När termometern kryper nedåt tjugo sänker kaninerna sina öron för att spara värme och ankorna drar upp sina fötter i den burriga fjäderskruden. De fluffiga katterna gör sina behov hastigt och håller sig därefter inomhus. Cyklarnas trampor fryser fast, batteriet på bilen drar ur och buss 41 går femtio minuter försenad från Kungsgården. Men det är vackert, ack så vackert!

pynt1
stake

Dödlig drift

Katthatet i landet verkar växa sig allt starkare. Kanske beror det delvis på att man glömt bort den enorma tjänst katten gjort för oss? En gång under pestens tid fick vår potentiella räddare till och med skulden för smittspridningen, men annars har katten haft status som nyttodjur i både städer och på gårdar. Hos oss är  katten av högsta rang och vi är dess tjänstefolk. Det har både vi och kissarna fattat.

Nu på morgonen gjorde vår Kompis skäl för sin status som välgörare genom att fånga sig en mus inomhus, så idag är vi extra ödmjuka inför Hans Pälsighet. Kanske får komposten ligga kvar i kompostpåsen hädanefter.

En historia om vinden

Etiketter

, , ,

I fredags gick det årliga husförhöret i byn av stapeln. Då vi var värdar förra året, så höll våra närmaste grannar hov den här gången. Allt enligt tradition. En stor skara Åtterstabor slöt upp för att prata byhistoria, umgås och sörpla kaffe, i det som under kvällen omnämndes som ”byns vackraste hus”. Bland mycket annat fick vi höra  berättelsen om när elektrifieringen nådde byn och dessutom fick  vi veta att vi faktiskt har ett fornminne i form av en bosättning här i krokarna. Vi anar också ett par som kommer gå på skattjakt på den egna vinden, sökande efter något som skall kunna färdigställa deras hus…

Tack Andrea för fotona!

Katten dansar inte

Etiketter

,

Många djur betyder mycket problem. En av kaninungarna hittades död igår morse och nu idag behövde katten Kompis en ny tur till veterinären. Vi gissar att det var en revirstrid som gjort att den stackaren haltar svårt, eftersom det är misstänkt likt ett rejält kattbett. Efter genomgång av veterinären på Sandvikens hund och kattpraktik fick vi recept på smärtstillande och antibiotika, varpå vi for hem igen. En sena har gått av och det är sannolikt att han kommer att fortsätta vara lite halt även efter det läkt ihop, men det kan han nog leva med, bara han inte har ont längre. Nu linkar den stackars kissen omkring inomhus och fastnar i trösklar och allt annat med sin fina tratt.

Sista söndagen

Etiketter

, , , ,

Vi hade sparat några morötter, ett litet antal rödbetor och en del potatis i jorden för att ta upp dem denna helg. En vecka för sent, visade det sig. Det vi med våld huggit upp ur frusna jordkakor kommer sannolikt inte ha samma hållbarhet som det som vi faktiskt valde att ta upp förra veckändan.

Igår åkte Peter och Rejn till Finngruvan, utanför Vansbro och hämtade hem en ny anka till den lilla tynande grupp vi har. Hon heter Kajsa och håller som bäst att göra sig hemmastadd med de andra två.

Nu tänker vi också stänga loppisen för säsongen. Väldigt få är intresserade av att springa omkring och fynda i en ouppvärmd lada så här års, så det är lika bra. Vintertiden är över oss och om bara ett par dagar är vi inne i November: favorithatmånaden nummer ett. Man får passa på att njuta när dagarna är som dessa.

Inner senses

Etiketter

, , , ,

Den gamla kaffepannan använder vi till att vattna blommorna med och väskorna får faktiskt följa med på resa ibland, till omgivningens stora nöje (och vårt åtlöje?). Den Kockums-gula färgen är en sådan som återkommer både här och där i huset. Just här har vi målat hela golvet med den. Detta är ett tilltag som vi inte rekommenderar någon som inte är superförtjust i det här med städning. Ett såhär ljust golv ser alltid skitigt ut! Tapeten kommer från Duros gammelsvenska kollektion, men har utgått vid det här laget. Vi nöp nog några av de sista rullarna. Det ovala trätråget som utgör litet avställningsbord är ett auktionsfynd från i somras.