I vintras och våras kände vi fortfarande förra sommarens missväxt som ett tungt ok över oss. Vi bestämde oss för att dra ner på odlingarna till ett minimum i år. Vi sådde lite solrosfrön och Astrar i fönstren och tänkte att det nog får räcka så. Dessa Astrar och Solrosor har sedan sällat sig  till det som gått allra sämst i trädgården i sommar. Lär gärna från oss, så slipper ni göra erfarenheten själva: Solrosor blir mycket frodigare på friland! Någon gång före midsommar fick vi ändå ner lite frön här och där och sedan har det blivit en och annan liten planta efter det. I vanlig ordning har vi drabbats av alla möjliga slags skadedjur, men det mest finurliga med det mångkulturella trädgårdslandet är ändå att det totalt sätt blir ganska mycket ändå. Det går att stå ut med att inte få en enda morot, eftersom fröna var för gamla, när andra saker går desto bättre. Man kan leva med att åkersnigeln älskar Pak choi när det ändå räcker till. Det är verkligen inte med fattigdom i tanken man plockar in nämnda japanska salladskål, brytbönor, smågurkor, lök, tomater, sallat, paprika, persilja och rödbetsblad från den egna trädgården, till middag. Just nu är det skördeglädje på PerOls.