The social network

Facebook. Det är vad som drar folk, uppenbarligen. Merparten av nya gäster till vårt gårdsfik verkar ha uppmärksammat oss den vägen, antingen via våra annonser eller genom rekommendation från bekanta. Det sistnämnda är roligast förstås. Att folk återkommer och dessutom rekommenderar oss för sin omgivning ser vi som ett gott betyg. Utan nöjda gäster och trevligt folk som påminner oss om hur mysigt det är här ute skulle det nog inte vara värt att offra semestern på det här. Det är ju inte direkt någon inkomstkälla att leva på 🙂

Vi funderar på att utöka djurskaran med ett par påfåglar. Det vore himla skoj med ett par som gick här och vankade. Men tydligen ska de vara hemska på trädgårdslanden, så innan dess blir det att bygga en stålbur kring grönsakerna. Till skillnad från håra ankor kan påfåglar flyga, så det räcker inte med något litet staket där.

Spanska sjukan

Det har regnat och regnat och regnat. Det känns som det enda som trivs i landen är det som inte ska vara där, inklusive små sniglar. Vi har sett några spanska i byn, så det är väl bara en tidsfråga innan de kommer hit. Den dagen får vi ta och köpa myskankor. Idag, när regnet gjort ett litet uppehåll, har Daniel tagit ut gräsklipparen. Vi har ett riktigt måndagsexemplar till klippare. Redan första sommaren ramlade ljuddämparen av, så klippa, eller alls vara ute på tomten, utan hörselskydd när den körs är omöjligt. Det är tur att det är avstånd till grannarna här i Åttersta. Andra året ramlade hela handtaget av. Det fixades med lite borrande och ett par bultar, så det fungerar väl hjälpligt.

Affärerna i fiket går dåligt när vädret är ruggigt. Det blir mycket handarbeta och sitta av tiden för Rejn. Kanske borde vi bli duktigare på att annonsera att man faktiskt kan sitta med tak över huvudet? Det är trots allt rätt mysigt i vårt lilla fik. Men idag skiner som sagt solen och det är läge för att gå ut och göra en laddning smet.

In July

Med juli kom sommaren som vi längtat så länge efter. Om värmen kommer bestå vet vi inget, men de första dagarna öppet på våffelfiket har filtarna fått stanna kvar inne. Det är så skönt!

För alla fikasugna kan vi nu berätta att våffelfiket har öppet hela juli, onsdagar-söndagar, klockan elva till fem. Bäst service får man förstås om man kommer när det är minst gäster, så vi hinner med er ordentligt. Att försöka få folk att trivas och bli nöjda är nog det som gör att vi faktiskt håller på med det här. Det är så otroligt roligt när folk kommer tillbaka!

Satans sorg

Så var det sorg på gården igen. Det är ett  evigt svingande mellan glädje och förtvivlan med dessa djur. I synnerhet såhär i födslotider går pendeln snabbt. I morse fann Peter en nykläckt ankunge dräpt utanför redet där honan fortfarande ruvar och senare på dagen fann vi en avrättad kyckling i hönshuset. Någon av ankorna och någon av hönsen tar gått bärsärk och alla är misstänkta. Det blir svårt att hålla någon rättegång, men gänget kycklingar utan ständigt vaktande mamma fick snabbt en egen hörna av hönshuset avskärmad. Några fler sådana barbarier vill vi inte ha. Under en röd lampa ligger två bedårande ällingar och plirar. Våra ankor har inte skäl till att få umgängesrätt, så här sköter vi uppfostringen. I den mån vi hinner adoptera då.

Midsommar avlöpte med halvtaskigt, men inte helt uselt väder. I synnerhet på midsommardagen hade vi tidvis fullt hus i kaféet. Det säger förvisso inte så jättemycket med en så liten rörelse som vår, men det var åtminstone roligt. Vi hade tänkt besöka vänner på midsommardagens kväll, men var så trötta efter allt bakande, donande och fixande att det blev Panodil och soffan istället. Nu förbereder vi oss inför våffelsäsongen, som börjar nästa onsdag.

Midsommarfika på PerOls!

Midsommarafton och Midsommardagen dukar vi upp fikabuffét på PerOls. Mellan klockan 12 och 16 kan du hugga in på kakor, bullar, sommartårta och äta så mycket du bara orkar!
(och det går att smita under tak om det regnar)

I juli öppnar vi för våfflor.

välkommen!

cake

Tvång på gång

Det är Valborg och ruvningstiden har börjat. Det självklara valet av barnkammare är i vanlig ordning dyngstacken. Med tak över huvudet och någotsånär trygg barriär gentemot rovdjuren är preferensen begriplig. Det stora frågetecknet hur i hela friden småttingarna sedan ska ta sig därifrån är däremot förbisett. Kanske litar de helt frankt på vår omsorg?

I odlingsgropen på baksidan av huset är förberedelserna för odlingssäsongen i full gång. Vi har fallit in i ledet och skaffat oss pallkragar, som alla andra. De är fortfarande inte snygga, men ack så praktiska! Daniel håller på att fräscha upp balkongen på övervåningen, för fin utsikt över Borrsjöån och sommarens sådder. Det behövs verkligen, för den används aldrig som den ser ut idag. När det är klart kan vi sitta där och se på hur kajorna flyger fram och tillbaka till sitt bo i lillhusets skorsten. Det vore faktiskt intressant att se hur många våningar bon det faktiskt finns där i håligheter vid det här laget, med tanke på hur många år rökkanalerna fått agera lägenhetshotell. Något år när vi får ork, tid och råd att renovera får vi kanske reda på det.

Ja, och nu är det som sagt månaden aprils sista dag. Om vinden mojnar blir det kase på åkern framåt kvällningen, förhoppningsvis med några grannar. Imorgon hägrar deklarationen. Fest som fest.

Blåst på konfekten

Så kom höken. Igen och igen. Vi blev av med en höna och en anka kom undan med blotta förskräckelsen när höken kom åter. Vi fann resterna av hönapönan bakom vedboden och lät den ligga. Alla kadaver vi grävt ner den senaste tiden har ändå grävts upp igen. Sedan kom larm om fågelinfluensa i Holland. Jordbruksverket höjde säkerhetsnivån till två och våra fjäderfän får sedan dess hålla sig i inhägnade. Tur var det imorse när höken kom igen. Den dammade rätt in i gallret där Rejn stod omgiven av ankor. Den stackaren måste varit hungrig för att försöka med en så riskfylld manöver. Det blev ingen munsbit den här gången, men däremot upprörda tamfågelskänslor.

Idag är det tjugondedag Knut och julen ska dansas ut. Vi firar det med äta upp de kvarvarande lussebullarna och knäcken, tömma sista skvätten glögg och äta plättar med jordgubbssylt från i somras. Lo har fått gå tillbaka till förskolan och Daniel har skadat tummen i jobbet. Efter att mer eller mindre legat däckad i influensa hela julhelgen så passar det med en sjukskrivning på det.