Vi har massor med röda vinbär i år också, även om buskarna verkar ha samma åkomma som förra året. Något virus antagligen. Av en del har vi satt vin på jäsning och häromdagen försökte vi oss på vinbärsgelé igen. Det gick ju så bra sist. Samma tur hade vi inte denna gång. Någonstans på vägen gick något verkligt snett och själva pektinet blev uppöst med skummet. Nu sitter vi här med ett antal burkar rödvinbärssaft.

Annars bakar Rejn kakor och bröd till den stora höstfesten som går av stapeln den 14 september. Nu när Lo blivit lite större känner vi oss inte fullt lika slitna och vill vara sociala igen. En viss oro finns för att gästerna inte skall uppskatta den fina doften från hönshuset, men det är inte så mycket att göra åt i nuläget. Det sköna med spektaklet är annars att det är så opretentiöst. Det ligger en del jobb bakom ändå förstås, men det finns ju nivåer på allting.

Vi kanske glömt att berätta att vi äntligen skaffat höns? Tre hedemorahönor blev det, med tillhörande tupp. De är så fina så. Nu måste de bara hanteras lite, så de slutar vara så enormt skygga. Tuppen har redan börjat försöka gala så smått. Det låter…vedervärdigt 🙂

Ällingar fick vi ju. Ett par av dem har dött i vanlig ordning (Om den vi tog hand om som var utstött är en av dem vet vi tyvärr inte. Det hade varit intressant att känna till.) och två har faktiskt fått flytta till Österrike. Vi hade gäster här som tyckte våra svenska gulankor var så fina och jättegärna ville ha ett par sådana i sin flock. Kul tyckte vi. Självklart fick de köpa ett par!

I övrigt undrar vi HUR högt bladverket till jordärtskockor egentligen kan bli? Jösses.