Vinden har tagit fart och flyttar snömassorna över landskapet. Man ägnar tid åt att lägga upp den på ett visst ställe och får några timmar senare hämta den på ett annat. Järnspisen går varm i köket, dit vi återkommer mellan våra respektive distansmöten, för påfyllande av tekoppar och annat.

Igår fick den stora granen bli av med sin glittrande klädnad och ta sig en flygtur ut från balkongen. Allt gott och väl så. Men när balkongdörren skulle stängas gick handtaget av. Det blev till att regla dörren med hjälp av tång och skiftnyckel.
Efter barrstädning firade vi i alla fall av julen genom att äta upp de sista julgodiset och pepparkakorna. Nu är det vardag på allvar. Men ”som vanligt” är det förstås inte.