Det är Valborg och ruvningstiden har börjat. Det självklara valet av barnkammare är i vanlig ordning dyngstacken. Med tak över huvudet och någotsånär trygg barriär gentemot rovdjuren är preferensen begriplig. Det stora frågetecknet hur i hela friden småttingarna sedan ska ta sig därifrån är däremot förbisett. Kanske litar de helt frankt på vår omsorg?

I odlingsgropen på baksidan av huset är förberedelserna för odlingssäsongen i full gång. Vi har fallit in i ledet och skaffat oss pallkragar, som alla andra. De är fortfarande inte snygga, men ack så praktiska! Daniel håller på att fräscha upp balkongen på övervåningen, för fin utsikt över Borrsjöån och sommarens sådder. Det behövs verkligen, för den används aldrig som den ser ut idag. När det är klart kan vi sitta där och se på hur kajorna flyger fram och tillbaka till sitt bo i lillhusets skorsten. Det vore faktiskt intressant att se hur många våningar bon det faktiskt finns där i håligheter vid det här laget, med tanke på hur många år rökkanalerna fått agera lägenhetshotell. Något år när vi får ork, tid och råd att renovera får vi kanske reda på det.

Ja, och nu är det som sagt månaden aprils sista dag. Om vinden mojnar blir det kase på åkern framåt kvällningen, förhoppningsvis med några grannar. Imorgon hägrar deklarationen. Fest som fest.