En av de allra första sakerna vi gjorde när vi flyttade in här på Perols, eller snarare alldeles innan vi flyttade in, var att slipa bort gammal lack på två av golven i huset. Det första målade vi ambitiöst med linoljefärg i en krämgul nyans. Det andra golvet, som råkar vara köksgolvet, har stått orört sedan dess. Det var sex år sedan. Ingen kan beskylla oss för att vara snabba i vändningarna. Nu har vi i alla fall börjat grundmåla nämnda golv. Byggnadsvårdarna vrider sig kanske kring sin egen axel just nu, men vi har faktiskt valt att inte ta linoljefärg den här gången. Vi blev helt enkelt inte nöjda förra gången. Dels är linoljefärgen både väldigt luktstark och smått dryg att arbeta med (måla tunt, många gånger), men så tycker vi den drar åt sig smuts på ett sätt som inte riktigt gifter sig med våra modesta städvanor. Så husbevararna får ursäkta, men den här gången väljer vi något som passar lite bättre med det liv vi lever.
Nu har vi dividerat en bra stund kring huruvida vi ska behålla de blå trösklarna eller inte. Färgen är rester från långt tidigare, som inte förekommer någonstans i huset för övrigt. Här har vi svårt att bestämma oss för om vi ska tillåta lite av tidens vingslag, eller husets årsringar, som det också brukar kallas, eller om det rent estetiska ska få ta över. Vi lutar nog åt att historien får vara kvar för stunden i alla fall.


Gilla detta:
Gilla Laddar in …