Etiketter
fara, konservering, konserveringsmedel, konserveringsmetoder, risker, sockerskräck, svartvinbärssylt, sylt, tillsatser
Det sista av de svarta vinbären vi plockade fick bli till några burkar sylt. Enligt grötätarna i familjen passar det bra på mannagrynsgröten. Eftersom det inte blev några stora mängder och det egna hushållet förväntas förtära det hela, så körde vi på enbart bär, socker, ett uns citronsyra och lite pektin. Det brukar gå fint. I och med att inte mögelsporer har möjlighet att bilda gift i så sockertäta lösningar så pysslar vi aldrig med sådant som att lägga paraffin på burkarna. Vid större kvantiteter brukar vi däremot säkra upp med aningen natriumbensoat för konserveringen. Likaså när vi gör saft. Vi ser med viss oro på att mångas rädsla för socker i kombination med en aversion för alla sorters tillsatser ibland gör att folk tenderar att söta för lite, samtidigt som de undviker andra säkra konserveringsmetoder. Vi befarar att de inte alltid har riktigt har koll på vilka risker de utsätter sig för. De värsta gifterna syns inte, luktar inte och smakar inte.