Mycket kål är det på menyn på PerOls just nu. Även om åkersniglarna smaskar ganska så friskt, så blir det ändå rejält med blad åt oss. Det gäller att tänka till för att få variation. Å andra sidan, så åt folk gröt sju dagar i veckan, året om, en gång i tiden och många länder äter man det som går att få tag på och det är inget mer med det. Det här kravet vi har på variation är egentligen ett riktigt i-landsproblem.
Härom dagen lindade vi in risotto i hastigt förvälld savoykål och åt en gryta på bacon, tomater och i övrigt grönsaker från landet till det. Helt okay var för sig, men kanske inte klockrent tillsammans. Just den grytan hade nog fungerat bättre med ett renare ris. Att göra dolmar är annars ett rätt roligt sätt att piffa till serveringen. Någon dag här framöver är det tänkt att bli klassiska kåldolmar i något av de kålsorter vi har.
Kålstuvning ligger annars nära till hands. Det passar till mycket. Igår gjorde vi en slags lasagne på stuvad kål och mangold, som fick en topping av broccoli som vi fått av en släkting, hasselnötter och frön. Till det åt vi en sallad på kålrabbi och harsyra. Den senare hade Rejn plockat på en blåbärstur i skogen, till Los förtjusning. Det är något med barn och harsyra som går så väldigt bra ihop.