Det börjar bli dags att ta frön. Lite Akleja har vi tagit tidigare och har för avsikt att byta med Rejns mamma, eftersom vi har olika färger. Vissa fröställningar nyper vi bara av och slänger ut där vi tänker att de kan få komma upp nästa år, medan andra tas in för förvaring. Bland dem som enbart skakas och slängs ut i omgivningen finns prästkragarna, som förökat sig massivt till i år och sannolikt blommar ännu frodigare nästa sommar. Små skott sticker upp både här och var i grusgången. En annan sort som sprider sig glatt är Malvan. Den är lite av en favorit här, som vi tagit med ifrån tidigare boende. Exakta sorten är vi osäkra på, men en gissning är vanlig Gråmalva. Vi vet att många av de sorter vi har i trädgården ses mer eller mindre som ogräs av andra, men vi kör enligt devisen: det som har konkurrenskraft nog att överleva här, hör hit. Det spelar mindre roll om det ses som ogräs om det är vackert, resonerar vi och låter både ängsblommor och vallväxter leva. Däremot gör vi små taffliga försök att hålla Brännässlorna och Kirskålen någorlunda i schack. Kirskålen för att de har förmågan att kväva allt i sin väg, i och med att de både bildar täta mattor och kommer bland de första växterna på våren och Brännässlorna för att de bara gör så förbannat ont. Det är i vanlig ordning en ojämn kamp mellan människa och gigant.

Gilla detta:
Gilla Laddar in …