Mera elände

Etiketter

, , , , ,

Nu misstänker vi starkt att det vi fått något smittsamt i ankbesättningen. Imorse hade ännu en gått hädan och antalet i flocken har krympt till ynka tre individer. Efter samtal med SVA ska vi nu sända kadavren för mikroskopisk analys. Vi talade också med enheten som har ansvar för smittsamma utbrott som fågelinfluensa, men de trodde inte att risken var hög för detta, baserat på var vi bor och att hönsen inte visar några symptom. Vi hoppas att obduktionerna ger svar.

Skitmorgon

Etiketter

, ,

Den här morgonen började verkligen uselt. Peter möttes i ankhuset av fyra pigga ankor och en som inte ville gå ut. Någon knapp timme senare fann Rejn det ovilliga kräket lealös, men fortfarande med andning, under värmelampan där hon fått stanna. Det blev till att ta fram kniven och snabbt avsluta det hela och eftersom Peter redan åkt hemifrån fick hon göra det själv. Ovilja och blödighet kan ju inte få gå före att ta ansvar för att hålla djuren från onödig smärta och lidande. Nu ligger kroppen förpackad i plastpåse ute i cykelförrådet i väntan på att vi bestämmer oss för om vi ska skicka den på obduktion eller inte. Det lutar åt att vi behöver göra en koll, med förhoppning åt att vi kan få någon klarhet.

Vårat ankbestånd är inte det bästa just nu, så det kan förstås bero på något annat också. Vi har dragits med de mest konstiga problem hos dem de senaste åren. Vi misstänker att de kanske inavlats lite för hårt och ska försöka hitta lite nytt blod att föra in i den allt mera krympande flocken. Svensk gulanka är dessvärre inte så lätt att få tag på i våra trakter. Det är inte jättemånga som har dem. I synnerhet inte sådana som inte redan är nära släkt.

Nytt år och nya utmaningar

Etiketter

, , , ,

Det nya året började inte så gott för fem individer i hönshuset. Fem unga och skrikiga tuppar bars till galgbacken och sedan galdes det inte mera därifrån.

Grävlingen i grytet fick tupphuvuden som den raskt drog ner i hålan. Det är tveklöst liv i den bostaden. I hönshuset är det lugnare. Hönorna är nog ganska nöjda med att slippa ha en hel liten klase herrar på ryggen så fort de vill käka i alla fall.

Vi själva har funderat på nyårslöften och konstaterat att ”äta ur frysen” under januari är en lämplig ambitionsnivå. I synnerhet behöver det tömmas lite nu när vi fyllt på igen. Det vore kanske också bra att lova hålla bloggen i rullning lite bättre än förra året också, men det finns nog ingen som vågar ge det löftet.

Det syns på bloggstatistiken att det varit lite folk här inne under jul- och nyårshelgen. Inte en endaste liten julhälsning har vi lyckats klämma ur oss för dessa helgvandrare. Vi rapar väl ut ett Gott Nytt År såhär ändå, sent omsider. Ta hand om er!

Mörker

Etiketter

, , , ,

Klockan ett på dagen börjar ankorna tycka att det är lite skumt och ställer sig utanför köksfönstret och kräver att få gå in. Det vänder om några få dagar, men mörkret är tungt nu. Vi gillar inte att tjuvstarta, men det är förståeligt att julbelysningarna dyker upp på kåkarna runt omkring, trots allt.

Vi stöpte ljus i helgen. De blev visst längre än vanligt, för de får inte plats på sitt sedvanliga ställe. Nu har de legat på bordet i flera dagar i väntan på att  vi ska komma på en smart förvaringsplats.

Någon av katterna lade en stor blaffa kräks på rumsmattan igår. Den går inte bort och mattan är för stor för att tvätta i maskin, så nu måste vi kolla i finanserna om det finns utrymme för en ny. Precis vad man önskar sig strax innan jul.

Göra höstfint

Etiketter

, , , ,

Vi försöker göra lite fint här på höstkvisten. Det är nästan märkligt hur mycket skräp man lyckas dra ut i trädgården på en säsong. Allt från vattenslangar till bärnät och barnets leksaker. Förutom den där kålen vid ytterdörren, den vi inte fick ha i fred, så har vi satt lite ljung och krattat ihop lite lövhögar. Med tanke på att höstvindarna till och med lyfter taket till hönsgården, så är det kanske inte så troligt att naturen blir kvar där vi placerat dem dessvärre.
vitljung

Orädda rådjur

Etiketter

, , ,

Vi har ganska mycket kål kvar, så när det blev läge att ta bort sommarblommorna från entrén och byta ut dem mot härdigare grejer, flyttade vi några plantor dit. Det ätbara kan ju vara rätt så dekorativt många gånger. Det tog två nätter, sedan hittade rådjuren snabbmatsstället och stubbade den.
tuggat

Iskall morgon

Etiketter

, , ,

Med tanke på temperaturen denna mörka och stjärnglimmande morgon, så är vintern i antågande. Vi ska väl inte tro att snön kommer ännu, men det är väl tveksamt om Mangolden klarat nattens rejäla knäpp. Under nära tre månader har vi i princip inte köpt några grönsaker alls utöver gul lök och krossade tomater, utan levt på egna grödor. Det får vi nog betrakta som rätt bra ändå. I synnerhet med tanke på den sommar vi haft. Det är i alla fall en bra bit över de där tio procenten av en familjs behov, som det pratas om ibland att ”vem som helst” kan dra upp i en villaträdgård. I jorden finns dessutom ett rejält bestånd av jordärtsskocka att ta av för härliga höstsoppor och i kylen ligger ännu en påse rödkål och några potäter och skvalpar. Där utöver har vi fortfarande en del kål och morötter kvar på landen. Den allra sista fänkålen behöver vi nog däremot tillreda idag, efter nattens frostbehandling.

Avtuppade

Etiketter

, ,

Nu har finaste tuppen fått passerat till andra sidan. Grytsidan. Han fick gå i helgen tillsammans med fyra hönor som började låta ägg i somras. Det beteendet brukar vara svårt att gå bukt med, så de fick inte komma tillbaka till de andra efter sommarferien på åkern. Framförallt tuppen var så söt och fin, med gulligt lynne och nötbruna ögon, så det känns lite sorgligt. Vi passade också på att sälja av lite årskycklingar till olika människor under dagarna. Vi hoppas att de kommer trivas bra i sina nya hem.

I trädgården plockade vi upp lite potäter och rev upp de sönderfrusna resterna av squash och pumpa. De sista resterna av ärtorna gjck till återstoden av hönsen, som nu är decimerade till cirka sjutton stycken. Sju har vi tänkt är lagom att ha över vintern. En bit kvar där alltså.

Det finns ingen ursäkt

Det har känts ”lite mycket” ett tag, men det är egentligen ingen ursäkt för vårt sparsamma bloggande. Kort och gott har vi väl prioriterat annat.

Peter insåg att en av våra våningsburar till kaninerna ställt till det på ladugårdsväggen. Takdroppet har via burens tak, letts in mot väggen och skapat en rejäl röta med svamppåväxt. Det blev till att riva bort ett antal kvadratmeter panel och spika upp nya plank. Nu lyser gaveln intill ankhuset i obehandlad furu, men det är i alla fall helt och fräscht. Kaninburen får stå intill hönsgården istället. Kaninerna själva blir kvar i sina betesburar på åkern en stund till.

Vi har haft någon natt med frost, men än lever det allra mesta. Vi har för länge sedan tappat räkningen på hur många buketter ringblommor vi tagit in. Det är roligt med snittblommor på det sättet att de blommar mer ju flitigare man är på att plocka. Mäkta praktiskt. Vi vet inte om jordärtskockorna varit så sena på att blomma någonsin, men nu börjar det även komma på dem. Flytten av halva beståndet verkar ha gått utmärkt, så nu ska resten passeras till bakre delen av landen också. De brer ut sig så mycket att de gärna blir i vägen mitt i.

Lite gul lök och några potatisar, men i övrigt har vi i princip inte köpt några grönsaker alls på två månader. Och då har vi nog ätit mera grönsaker än någonsin, känns det som.  Det är ju roligt. Det börjar bli läge att se om vi fått några egna ”pären” också, eller om sniglarna ätit upp dem.