Natten till den andra oktober kom då frosten. Aldrig efterlängtad, men med tacksamhet över att det ändå tog så lång tid på sig i år, plockar vi in vad som räddas kan. Den sista skörden sallad, alla små gurkor som inte bara är ämnen och squashen det kändes värt att ta, är intagen. Så är också de sista brytbönorna och de gröna tomaterna från de plantor vi fått. Summerar vi är det ändå ganska mycket vi skördat den här säsongen, med tanke på att vi endast tänkte odla solrosor i år. Det blir sällan som man tänkt sig. Sällan, sällan.