En morgon nyligen hittade vi en utskuffad ankunge, som låg och kippade för sitt liv utanför ruvande mammans bo. Den fick komma in i värmen i äggkläckaren några timmar och fick sedan sällskap under den röda lampan tillsammans med en ytterligare unge. Denna hade hon däremot tagit hand om. Vi vet inte om Missan ansåg den första vara livsoduglig, men senast ikväll, ungefär en vecka senare, levde den i alla fall väl. Någon dag senare fick de två sällskap av hela nio ällingar till. Så nu är det fullt hus!

Vår PerOls-skylt och två portar i ladans ena kortända har blivit rammad av någon buskörande individ. Det måste ha smällt till rejält, av spåren att döma. Förutom röd, avskrapad färg intill hålet i ladväggen, så ligger glassplitter och rester av billyktor spridda över området. En boende längre bort i byn hade sett den misstänkta bilen – en röd Volvo kombi – bogseras bort förbi honom strax efter det hade hänt. Jobb och pengar kommer historien att kosta oss, men vi sänder ändå tacksamhetens tanke till att inga djur eller människor varit i vägen.